Vad tror ni?!
Skitsnack, taskiga kommentarer, tillmälen o annan dynga som jag eventuellt fått höra bara rinner av mig. De tar inte fäste på mig. Jag kan komma på med mig att undra över vad de sa egentligen. eller så. Men vad som gör mig riktigt jävla förbannad är folk som har förutfattade åsikter om mig. Människor som i sin enfald verkar tro att de KÄNNER mig. Det är faktiskt rent skrattretande att ni ens kan med o framstå på det sättet! Vad vet en människa om mig som har träffat mig i typ....tre timmar? Eller en timme för den delen? Jag är en ärlig människa, jag är också uppvuxen på det sättet att jag aldrig, någonsin, skulle få för mig att på nåt sätt nedvärdera, dumförklara eller förringa en främmande människa. Inte heller skulle jag få för mig att behandla, t.e.x. en tjugoåring annorlunda än en femtioåring.
Ändå har jag blivit utsatt för ovanstående saker. Fyra år, gott folk. Det är så lång tid som det gått sen min student. Under dessa fyra år har jag mött så mkt underligt folk. Ja, jag väljer att ettikera människor så när dem antingen försöker "känna mig" leka amatör psykologer, tala om mig vad jag kan o inte kan. Det har även inträffat åtskilliga gånger att äldre människor försökt trampa på en, i form av olika, patetiska försök. Nej. jag säger inte att det är konstigt, unikt eller bara hänt mig. Det händer säkert alla någon gång. Det jag förvånas över är i herrans namn man kan bete sig så. Hur kan man ha mage att bete sig så mot en främmande människa? Jag har starka minnen från tiden då mamma levde. Skulle jag betett mig som vissa bemött mig, så hade hon skämts ögon ur sig över mig.
Och ja, man väljer i stort sett hur man ska ta saker som händer. Jag kan tycka att detta är skit sak samma, men å andra sidan kan jag inte det. Jag tycker nämligen inte att det är ett acceptabelt beteende från andra. Och jag tycker verkligen inte att jag ska acceptera vad som helst. Bortskämd? Bitter? Sur? Ja, ettikera mig bäst fan ni vill. Men jag kan sätta en peng på att ni inte skulle vilja bli förolämpade, felanalyserade och dumförklarade av människor som absolut inte vet ett skvatt om er.
Jag orkar inte förklara grunden till detta inlägg, men jag mår uselt nu för tiden. sen två veckor tillbaka har jag mått dåligt. ömsom arg, ömsom likgiltig. Och det är ingen idé att förklara för det är ingen som förstår....
Well, shit the same. idag har jag arbetat o är ledig i två dagar nu. Enda jag vet är att bilen ska få sig en omgång. Städning alltså. Dammsuga, torka med Ajax, skura mattor, rolla med klädroller så allt "fint" damm o hår försvinner, torka med fuktig trasa i sätena, slänga skräp.
Och ikväll såg jag på åttonde säsongen av Top model America. Ska bli kul, nu när jag inte sett ett enda avsnitt på Youtube, som jag brukar annars. Kan verkligen bli festligt o se vilka sammandrabbningar det kan bli i denna säsong, tyckte gänget som utvalt var en spridd skara av personligheter. Lovely!
Fick också mitt paket från Adlidbris och Eleven idag. Har blivit helt såld på nätshopping, fullständig beautyjunkie och böcker!! Åh, alla dessa böcker. Det mesta i skönlitteratur slinker ned. Har förresten en bokhög åt min farmor, för hon är lika boktokig som jag ;)
Snart dags att sova. Bästa tiden på dygnet. Bara sova igenom alla jobbiga funderingar....