jamen tjenare på dig också ditt jävla spån
MEEEN. Jag får absolut inte säga sånt här, för då är jag otacksam och gud vet allt. Och varför skriver jag allt detta HÄR? finns ju ingen som läser iaf!!!!!
med VAD är det?!
Jag måste lämna böcker på biblioteket idag, men jag har noll och ingen lust att gå utanför dörren. Det är en väldigt rörig tillvaro här just nu. Och efter gårdagen förbättrades knappast läget. Jag borde även få iväg en sak som jag lyckats få sålt över tradera. Måste ringa till akassan imorrn o babbla om skatter, avdrag och årsbelopp, suck.
Mitt i allt har man magknip. Underbart.....
Har man inga problem
Så idag läste jag bloggen och upptäckte att hon, Emelie, saxat flera kommentarer och visar upp i ett inlägg. Personen som skrivit det där verkar ha nån form av sinnesrubbning, personen spyr ut galla om hur hon uppfostrar barnet, att hon är falsk och ger felaktiga bilder till omvärlden om henne o hennes familj. ÖH? Vad faen har andra o göra med det?
Det finns en oerhört tragisk baksida när det kommer till bloggvärlden -den har gett fritt spelrum åt fullfjädrade idioter. Det pratas om åsiktsfrihet o blablabla men man kan väl uppföra sig som folk för det? Eller klarar inte hälften av vår befolkningen av att konstruktivt kritisera något?
Sedan bloggandet tog fart ordentligt har det myllrat av dårpippis, hur orkar dem?
Spekulationer
Mina önskemål är
*volym
* vårdande
* mot frizzighet
* anpassat för blekt/färgat
Får höra efter med frisören...
Det slutar aldrig
Det här regnet lägger ju aldrig av. Vi kommer väl dränkas till slut. Men det är egentligen ingen big deal, jag har betydligt värre saker o tänka på. Jag vägrade gå med. Dels är jag halvt om halvt sjuk, nåt förkyldningsjox som satt sig i kroppen på mig och sen tänker jag fan inte träffa den personen frivilligt. Lr mer än vad jag absolut måste.
Har ätit varma smörgåsar. Drack vatten istället för mjölk. Hmm. Jag börjar misstänka att jag har en släng av känslighet mot laktos. Läste symptomen för det och det stämde en del. Usch. Jag som gillar mjölk så mkt. Tänkte iaf försöka hålla mig ifrån mjölken o se om förbättring sker. Om så är, ..ja då måste jag väl börja med Valios sortiment :S Jag vill ha hederlig grön Arla mjölk.
Belönat mig med lite schysst shopping igår o förgår. Beställt kläder, tre plagg. Lyckades hitta en snygg blus. Tyvärr insåg jag när jag valt fördigt att allt gick i svart o grått. Men å andra sidan fanns där inga andra färger o välja mellan. Och det mest störiga; det fanns inte rosa! däremot "lavendel" och "ljung". Dvs en form av lila. Jag hatar lila. Helt ärligt tänker jag bara på dagis barn med lila overaller lr ljuslila mössor när jag ser färgen. Beige är också en nyans/färg som är omöjlig. "Sand" är också en knepig nyans. Jag ser ut som en vetedeg i det.
Sedan hittade jag Baresso ! En sajt där man säljer bland annat Tigi, Joico, Redken etc! Ihhh! Och fraktfritt! Det kan inte bli bättre! Har rätt gott ställt nu, kanske man skulle slå till på något? ;)
Nu får jag streta ut i skitvädret med min fyrbente älskling.
Before bedtime...
Kolla detta! Jag garvar ihjäl mig. Undra varför jag tänker på Tanum? :P
Sova nu, seg och trött som en koala. Men min bror började skicka fjortis-videos...och då...ja då fastnar man.
Gonatt!!!
Zelmerlöw
And then she'll run awaaaaay" eller så går man o nynnar på den.
Ni som läste gårdagens inlägg minns min reflektion över den där människan "Jenny/Sjöjungfrun" i Schulmans blogg. Idag börjar jag undra om det hela rör sig om något sjukt uppgjort skämt. Personen ifråga kan nämligen inte låta det gå en dag utan att skriva tillmälen och kränkningar i kommentarsfältet. Hon låter som papegoja "HahaHA, Rinkebyare som vill bli Östermalmare". I stort sett är det hennes enda så kallad budskap. Kanske är det hela någon liten PR sak....media världen tycks ju aldrig upphöra att förvåna. Om inte, så skulle jag omedelbums (om jag var i Katrins kläder) filtrera bort de där hjärndöda kommentarerna. Det verkar ju stalker-liknande om något. Om det är "for real" så kanske den sorgliga figuren häckar utanför den Sculmanska bostaden också? Och så fort Katrin går ut hoppar människan fram o utropar triumferande "Rinkebyaaare"
Det är situationer som denna som gör mig lycklig över att inte vara känd mediaprofil.
Jag har fått förkyldningsblåsa i halsen och gjorde besök på Apoteket för nässpray och bisolvon. Efter det tänkte jag titta efter hudkräm på Åhléns. När jag ska vända mig om inne på Åhléns, så känner jag någon ta tag i min huva. "Va..?" säger jag o vänder mig och i samma stund; "riaaatch". En slags reklamvepa dras ned från taket! En såndär metall fjäder hade fastnat i min jacka.
Pinsamt men oerhört komiskt.
Inte sant..
Så otroligt retligt. Var trött som skam runt tio. Och nu ligger jag här, oförmögen att sova. Det finns iofs faktorer som bidrar till denna sömnbrist, det stinker huggorm i lägenheten, någon duschar, spolar o masar i vattenledningarna, förut var det något ljushuvud som drog igång musik. Halv tolv! Men värst är nästan den här stanken! Thomas stekte kött åt sig förut, och han envisas med att använda en marinad som jag inte klarar av. Det är vitlöksmarinad, jag som annars äter vitlök pallar inte denna styggelse.
Det formligen stinker, och det är inte den där vanliga normala vitlökslukten. Nej, det är nån kväljande, osig doft som tränger igenom allt. Jag har vädrat, sprayat desperat med parfym, kört med fläkten. -inget hjälper.
Den har satt sig i näsan och det är rent obeskrivligt äckligt.
Jag börjar runt tio imorrn, inte tidigt men ändå skulle flera timmars sömn göra gott. Men jag ligger bara här, lätt illamående och lyssnar till det eviga spolandet av vatten. Går det att åstadkomma att varmvatten stängs av? Vore roligt. Ett skri av köldchock som tränger igenom natten.....
Jag i ett solarium? Så fan heller
-Ja, det va Annika?
- Ja hej! Är detta Annika? På Nordanvindsvägen?
- Ehhh, ja, vem pratar jag med?
- Ja, detta var Anette.
Kvinnan låter sådär självsäker som man bara gör då man ringer någon som känner en. Hjärnan är helt blank. Har jag sökt nåt jobb? Har jag gjort något osmart nu igen? Eller vad vill människan? Vem är hon?!
-Alltså, ursäka med vem är du?
- Ja, Anette! Det var väl du som tog in dammsugaren i solariet här förra veckan?
Solariet? Dammsugaren? Vad faen är detta?
- Jag förstår faktiskt ingenting här? Dammsugare? Solarium? Jag har aldrig dammsugit nåt solarium?" Jag börjar irritera mig på att personen verkar stenhårt tro att jag svabbar solariet vi har i källaren, vad tusan grundas detta på liksom?
- Men är inte detta Annika? Du bor väl i längan mot parkeringen?
- Öh, nej verkligen inte. Mina fönster vetter mot innegården och mot vägen!
- Jaha....men då måste jag ringt fel. Förstår inget, Eniro gav mig rätt hemnummer till denna Annika men fel mobilnummer. Herregud, jaja, jag ber om ursäkt
-Visst fine, ha det!
Tsss. Dammsuga ett solarium? Please!
Jag har sedan ägnat mig åt lite udda sysselsättning, granskat kommentarer på bloggar. Katrin Schulman läser jag ofta, för även om människan kan irritera mig så skriver hon onekligen ganska komiskt. Jag ägnar mig åt att läsa hennes kommentarer och märker ett lustigt mönster; det finns någon som figurerar i kommentarer, dessutom i nästan varje inlägg. Personen avslutar i regel med "/Sjöjungfrun" och namnet "Jenny" ...det roliga är att människan verkar ha obsession på Katrin. Negativ sådan också. I stort sett varenda bokstav är kritiserande. Sen när jag kollar upp denna "Jenny/Sjöjungfru" så har hon listat Katrins blogg som favorit(!). Varför i hela friden listar man till en människa man uppenbarligen har problem med?!
Nu vrålar min mage
Bilderna då....
Detta var en specialdesignad sak. Dumma var att jag inte kunna få med hela mcn på en bild....
Baken på en Honda goldving; snacka om feta avgasrör!
Har några fler bilder än detta, men de tar sån plats! klickade i för miniatyr bild, men det blev ytte-pytte bild. Alltså ingen bra idé. Men det fanns mkt och se där i GBG. Framför allt mkt kläder etc. Det retade mig också att jag fick se en sån snygg mc, den hade speciallackad tank samt bakskärm. Men! Min mobilkamera kan inte gå igång när jag har lite batteri, så det blev ingen bild :S
Tänkte avsluta med att påpeka denna artikel, krönika lr va det nu ska räknas som. Först av allt är hon mest upprörd för att hon själv kanske drabbas på något vis, sedan är hela grejen löjlig. Vi har mördare, våldtäktsmän, pedofiler, rånare osv som glajjar omkring och polisen springer benen av sig efter fildelare! Det känns ju verkligen nödvändigt.
Tjenare, Tjenare!
Efter mässan igår vojar Thomas; "ajaj, mina fötter!" Ähhh. Vem var det som gick i högklackat va, va,va?! Thomas har förresten den där effekten att göra allting roligt.
Ta detta t.e.x; jag gormar en morgonen över att min lilla älskling inte torkat av bordet. - Ta trasan nu för helvete, vrålar jag i hallen. Jag hör hur någon reser sig och börjar gå mot mig. - Jajaja, jag ska hämta Traaasan då, replikerar han tillbaka, Trasan! Trazan och Banarne!!"
Jag som ska iväg börjar fnittra hysteriskt. - Trazaaan, kiknar jag och trevar efter skor o jacka.
Thomas bara tittar mig på när han går förbi igen med Wettexduken i näven. - Herregud!
Han är bara för söt.
Vi hade en rolig dag/kväll igår. Mc-mässa på dagen och firande av Ulrika på kvällen. Åt god men dyr mat. Däremot gjorde jag misstaget igen, att inte be om att de skulle steka köttet ordentligt. Jag är inget rovdjur som äter rått kött. Faktiskt. Sedan var jag lite grinig över att ha hamnat på kortsidan av bordet. Vet inte hur många gånger folk trängde sig förbi. Obekvämt var bara förnamnet. Jag axlade rollen som chaufför, inte mig emot. Dricka eller inte, ...ingen big deal för mig. Dock blev jag vansinnigt sugen på nån drink senare.
Nu väntar dammsugning, utgång med hund, vikning av tvätt. Återkommer med bilder från mässan.
Varför kan inget vara helt bra?
Ringde o pratade med jobbet, de kändes lite bättre. Härefter ska jag dra kopia på varenda bokstav till dem. Jag borde skaffa en pärm eller mapp och sortera upp allting. Skaffa ordning.
Jag. Blir. Så. Förbannat. Trött.
Och efter detta blev jag uppringd och fick fyra dagars jobb tilldelat mig. Kan ju tyckas kanon, två heltidsdagar också. MEN. Eftersom att jag kommer knega dessa dagar och såklart skriva detta i kassakortet, så kommer det låta "Jaha o var du jobbat nuuu då? nu måste vi ha intyyyyyg" Och så är karusellen igång igen.
Jag har också intagit min gamla taskiga matvanor. Jag har svårt o äta, äter skitmat och ¨på mest underliga tider.
Om bara februari och mars kunde vara förbi! Jag hatar vinter. Jag mår dåligt av allt gråväder och regn.
Men värst av allting är att ingen förstår mig. Ingen. Alls.
It feels good!
Pratade med min trevliga granne och "coach", hon tyckte det lät suveränt och tillade mig andra uppgifter nu. Jag var fylld av positiva känslor igår när jag gick och lade mig, och har känt så hela dagen. Skönt! Så gott o känna sig glad...har varit så nere ett par dagar.
Tack vare ett uppträdande (som ligger lika högt som en valnöts iq) så blev jag bara ännu mer sporrad. Jag blev riktigt förbannad pga det, men det väckte också nåt. Samma sak som alltid när jag blir nedgraderad av någon/någon; jag ökar insatsen till det tredubbla. Förresten kan man ju undra vad den människan pysslar med..speciellt efter dagens händelse. Well, I dont trust her, at all!
Kollar lite på Efterlyst nu, detta är ju sjukt. Ingen brydde sig! Ett gäng fjortisar ger sig på två jämnåriga och ingen gör nåt....? Man kan göra något, man kan bidra på nåt sätt. Men nej, folk kniper som musslor och låter medmänniskor fara illa. För ett par år sen iscensattes en misshandel på en Sthlms stora gator, folk gick förbi som ingenting! Ingen slog larm, ingen försökte ingripa...inget...! Det kunde lika gärna varit allvar, det kunde varit någons syster, kompis, flickvän etc....
För många år sen var min pappa på Vattenfestivalen i Sthlm, mitt i vimlet ramlar en gammal tant framstupa. Samma scenario; inte en käft bryr sig. Ingen ämnar hjälpa till. Pappa o mamma blir förskräckta och börjar försöka hjälpa henne upp.
Var finns människors hjälpsamhet? Den lyser med sin frånvaro.....
Partners skrämmer skiten ur folk
Jag börjar bli trött på det här! Överallt på nätet där man reggar sig och på något vis inte säger rakt ut att man är upptagen så tar folk för givet att man är singel. Vet inte hur många gånger trevliga killar börjat skriva till mig o så fort de får reda på att jag har ett femårigt förhållande så kniper de käft illa kvickt? Är jag den som inte ser Internet som nåt jäkla ragg-hak och möjliga kk´s?! Långt innan jag träffade Thomas hade jag massa vänner över nätet, visst fanns det personer som attraherade mig osv men inte fasen slutade jag pratade med någon för att denne hade partner.
Ja, jag har pojkvän, men newsflash; det GÅR o prata med mig iaf. Folk är perverst ytliga och ute efter en liten tur i bingen.
************'
Det är sent, jag är trött och lipig. Mår dåligt och har ångest över det mesta. Och det gör att jag blir bara än mer förbannad på gnället. Folk som har jobb gnäller så in i helvete på sina jobb. Men stick då! Lämna "skiten" till någon som uppskattar det. Jag sitter här, jag tar gärna emot "skitjobb" som bringar mellan 12 till 15 tusen. Och bra lön? Vad är det då? Jag blir glad bara jag slipper a(p)-kassan t.e.x! Arbetsmarknaden är ett skämt idag, jättemånga är arbetslösa och vill inget hellre än jobba. Men de som har jobb bara klagar på det. Så förbannat arg på det.
All I can think...
Tråkig dag i största allmänhet. Vet inte hur jag ska formulera mig heller. Mobilen behöver laddas men här hemma finns det inte en enda jävla laddare. Har letat överallt, Thomas har såklart glömt den i det där garaget.. Och så mens-humör på allt. stön.
nu ska jag terrorisera jimmy.
Everything is just a pretty shell
Underneath it all, it´s all dirty and sick.
Mitt bruna hår. Iofs extensions på denna bild, men ändå. its looking insane...
Längtar till april.
Jag är så sjukt icke-fotogenisk.
Jag är ingen schablon
För någon dag sen var det tjafs som kommit igång. Nåt dravel om att jag skulle låta folk känna mig som den jag är.....? Eh? Jag kan nog säga att jag bland de ärligaste människor som finns. Jag ljuger nämligen mkt sällan. Jag kan nämligen inte ljuga. Jag är sådär jobbigt uppriktig, mår jag dåligt klarar jag inte av att dölja det. Är jag lessen så kryper det fram. Är jag glad så märker alla det. Jag tycker också det skulle vara mkt obekvämt o sitta o leverera texter som jag inte alls kan känna igen mig i. Jag har aldrig, handen på hjärtat, försökt omforma mig för att duga. För att passa in. Jag håller fast vid mina åsikter och tankar, oavsett om någon retar sig på dem.
För något år sen chattade jag med en gammal klasskompis från gymnasiet. Vi kom o prata om hurdana vi var som personer. Han sa "Du är verkligen dig själv". Och yes damn it, I am.
När jag bytte gymnasium fick jag nämligen helt klart för mig att jag dög. Precis som jag var. Jag behövde inte uppföra mig på visst sätt. Och OM jag skulle börja lägga en schablonbild på mig, både i bloggvärlden och IRL.. så skulle jag må dåligt. Folk får ju inte känna _mig_. Jag skulle behöva tycka på ett sätt bara för att uppskattas och accepteras. Det är sjukt. Det ställer jag inte upp på.
Och vad det gäller vänner. såhär tänker jag; hellre ensam och sig själv än tillgjord för att skapa vänner. Vänner är något som står över allt sånt. Vänner är sånt som kan ta mig när jag ballar ur, när jag är glad som fan. Samma med relationer. Jag o Thomas kan sitta i varsitt rum,göra varsitt. Vi kan bredvid varandra utan att prata. Vi kan åka iväg på varsitt håll. En bra relation, en bra vän behöver inte "underhållas" man behöver inte "göra" saker hela tiden. Man behöver bara finnas.
Jag tror också jag har blivit stark av min mamma gick bort. Jag minns så tydligt hösten efteråt. Jag tyckte alla i min ålder var så äckligt ytliga, många stajlade runt o lekte Allan. Varför då? Vad finns o tjäna på sånt i längden? Tror faktiskt det var just där jag beslöt mig för att aldrig omforma mig.
Vad som däremot inte behöver finnas är all jävla väntan just nu. Och akassan. Jag är så trött. Jag orkar inte berätta. Jag vet bara att jag måste ringa idioterna vid ett.
Och den bärbara datorns skärm har börja svaja..eller vicka typ. Och batteriet är skitkasst.
Och jag behöver nya kläder. även om jag tycker mig ta rätt storlek etc i butikerna slår det aldrig fel att plagget blir helt knäppt efter ett par tvättar..ändå följer man tvättråden.
Och bh;ar! Gaah.
Facebook och päls
Först av allt; I hate that fucking fur! Päls är fult, äckligt och osmakligt plagg. Spelar ingen roll om det är äkta lr ej. Och videon gjorde så jag tycker mer illa om det. Hade svårt o se vad för slags djur de plågade men av någon konstig anledning var inte själva flåandet det värsta. Nej, det vidrigaste var när de slängde upp djuret som en trasa efteråt på nån slags vagn. Då zoomade man in ansiktet och ser tydligen hur djuret andas. Då stänger jag av videon.
Och det är här jag blir sådär lessen. Det pågår så mkt grymhet i världen. Överallt, i olika former. Allt ifrån djurplågare, sexhandel, slavhandel, fattigdom, krig, ja...fan allting. Häromdagen då jag åkte buss hade någon satt upp en affisch. Bilden föreställde unga afrikanska flickor som släpade enorma risknippen flera kilometer per dag. Samma tomhet o vanmakt bildas inom mig. Vad gör man? Okej, skänka femtio spänn till Läkare utan gränser, men....mer då? Allt känns så futtigt. Hur vet man ens att donerade pengar verkligen kommer till sitt ändamål? Var det inte förra året Sida hade ertappats med att använda slantarna till några jävla strandtomter till sig själva? Jag blir matt.
Det känns tungt att veta att i just denna stund kan något djur plågas till döds, eller att nån tjej dras in i trafficking. Allt är bara en sörja. Det är maktmissbruk överallt, korruption, fiffel och båg ....överallt, överallt. På något vis är det ändå barn o djur som gör mig mest berörd. De är så fruktansvärt utlämnade. Det är en praktisk omöjlighet, men hade jag kunnat så hade jag velat ta alla skadade djur o barn till mig. Visa att det finns människor som är inte helt döda på känslor, visa att det finns hopp om bättte tider. Visa att dem också förtjänar respekt och hänsyn. De är också individer...
Pengar och fåfänga är vad som styr världen. Inte konstigt att många tappar hoppet. Jag försöker intala mig själv att det FINNS människor med hjärtat med rätta stället, som verkligen hjälper, som drar något strå till stacken för förändring. Det är dem som är dem verkliga hjältarna.
Det här var jobbigt. Den där räven/minken/järven/ kommer inte lämna min näthinna på ett bra tag. Jag önskar jag kunde hjälpt den.
Nästan som mig
Så känner jag för att ligga nu. Plakat väck o sova. Raklång. Trött. Men man har bara sig själv att skylla. Gå o lägga sig alltför sent medför mer onytta än nytta hos mig. Ikväll ska jag lägga mig tidigt, sjunka ned bland kuddar o fluffigt täcke, blunda, o sen zzzzzzzzz
Mmm.
Var på bio igår. National Treasure 2. Vägrade först gå på den, ettan var urkass och tråkig. Men så såg jag trailern och ångrade mig. Och ja, den var mkt bättre än första filmen. Framför allt roligare.
Nu väntar en promenad om en halvtimme. Ska bli gott och röra på sig.
The secret; play along
Är så full i skratt nu. Sitter o flinar från öra till öra och allt beror på ett patetiskt inlägg. Nåväl, alla som känner mig väl vet också om att jag blev mobbad i stort sett hela grundskolan. Och jag kunde vara så jävla tyken tillbaka också.Varför är det så att man minns vissa saker glasklart och andra inte? Min mellanstadie lärare sa på ett utvecklingsamtal; "Annika kan vara så vass, vass som en sticka.." hahaha, det glömmer jag aldrig....Idag kan jag se det som nyttig erfarenhet; jag är stark och tar inte så allvarligt på vad folk säger till en. Visst kan jag bli sårad, arg, lessen etc. Men då oftast om någon nära sårat mig, skulle Thomas säga nåt elakt skulle jag bli arg eller skitlessen. Skulle någon jag inte känner så väl göra samma sak skulle jag bara "jaha" typ.
Ser ni skillnaden? Jag väljer helt enkelt bort sånt som kommer från människor som inget betyder för mig. På senare år kör jag också med en strategi; driv med dig själv. Det är nämligen skitråkigt o reta en människa som bara "AA, du har rätt, Beirut är nog inte hälften så bombat som jag är!" Då blir reaktionen lite "....ehhh...." från retstickan, för du tog just det "roliga" ur mun på dem.
För ett tag sen var jag ordentligt förkyld vilket medförde hosta, snorande etc. Jag får alltid så mkt äcklig skit i luftvägarna vilket jag måste ha bort. Varpå jag harklar mig o håller på. Någon sa "åhh, du utövar din kvinnlighet ser jag" (detta var faktiskt inte menat som taskigt, utan bara för att påpeka), men istället snyter jag mig o säger torrt "Japp, det var därför jag sattes till världen förstår du, för att vara underskön och vacker, för att skapa tillfredställse hos alla människor"
Det blev faktiskt helt tyst. Och se där; en oväntad replik kan göra mkt. Eller som jag ibland ser på saken; dum fråga eller påstående ger lika dumt svar eller påstående tillbaka!
Självklart ska man ju inte dra saker o ting för långt heller. Men jag är oändligt road av människor som bryr sig om så lite. Som orkar lägga energin på helt obetydliga saker såsom tillmälen, kommentarer, etc.
Så, play along eller bli en gås; låt allt rinna av, då kan ingen få ned er