Orka + åsikter
Jag ska nog bara vila. Sen dagens påpekning; väldigt kul och o se folk som vägrar förstå att man kan ha en annan åsikt.
Bacill attacken
Min chef gjorde knappast krumsprång av glädje men hon förstod ju iaf.
så kom inte o snacka förkyldning o att vara sjuk med mig för då blir jag det. Detta var knappast första gången :S
Mår hemskt dåligt nu, behöver halstabletter men Thomas tycks aldrig komma hem. Sedan behövs både disk o tvätt tas hand om men jag orkar inte. Känner mig helt väck. Fast så länge jag inte spyr så är jag glad.
***********'
Jaha. Då var det dags då. Halsvärken har börjat ge sig o istället infinner sig en helvetisk snuva med ett dussin nysningar :S Att något så trivialt o ofarligt som förkyldning kan sätta en så ur spel. Jag mår rent förjävligt. Som vanligt under förkyldning är jag törstig, törstig, törstig. Kan hinka vatten hela tiden, dricker honungs-té osv.
Ska förresten beställa jackan från HM nu. Igår var det ju begravningen. Vilken oerhörd sorg, vad svårt det måste vara att mista en livskamrat. En människa som man delat allt med i över sextio år. En eon av tid. Vädret igår stämde också överens med stämningen, grått o dystert. Blåste och fruktansvärt kallt.Var nog första kalla höstdagen. Jag frös så jag skakade emellanåt. Kanske därför jag blev så förkyld....jävligt fort det gick i så fall bara.
Jag kände mig trött, ledsen och genomfrusen. Idag är det inte bättre, det blåser halv orkan och har regnat.
Ska fylla i beställningen imorrn eventuellt. Och så måste jag leta fram en bra mössa. Mitt hår blir helt stört av mössa (i-landsproblem, I know, så ingen behöver hetsa upp sig), men Indiska sägs ha bra mössor. Sen har jag också börjat anamma o använda riktiga hårprodukter, har nämligen bestämt mig nu, istället för att lägga låga summor på produkter som likförbaskat inte håller vad de lovar så blir det hellre att investera en peng i nåt annat (tyvärr dyrare) men jag får jättebra resultat + att de är jättedryga. Förra schampoot varade i ett år och tvättar jag håret minst varannan dag. Det ni...!
Nä, får väl återgå till kureringen. Börjar faktiskt bli hungrig. Och ska äta en apelsin. Och ut med hunden. Och väcka Thomas :P
Ett skämt ...?
Det är nästan skrattretande märkligt när det kommer till jobbsökning. Så fort man tror sig ha hittat något, då dyker alla möjliga slags bromsklossar upp. Antingen ligger arbetet så sett geografiskt att det är jääävligt långt o ta sig dit ut. O även man har bil så blir bensinkostnaden skithög för pendling. O ligger stället sådär hemskt otillgängligt så är ju bussar bara att glömma bort. Sedan slår det heller aldrig fel att det rör sig om jättelite timmar, "8 timmar i veckan", who the fuck can survive on that?! Åtta timmar i _veckan_ ska vara vad man gör om _dagen_ istället.
Vissa företag vill att man ska använda egen bil, vissa mot ersättning andra inte. I vilket fall som helst är jag inte pigg på det, den egna bilen slits enormt på. Många täcker bara bensinkostnaden, men det finns annat slitage, däck, bromsar, ja hela bilen nyttjas ju. Dessutom har jag absolut ingen lust att skita ned den privata bilen med massa grejor, t.e.x städgrejor o annat snusk. Och vi råkar vara två här hemma varav Thomas inte kan gå hem eller till sin arbetsplats. Alltså behöver han bilen under iaf det vinterhalvår som en mc inte går att köra.
Jag pratade med en kvinna för ett företag jag sökte jobb på (tyvärr visade det sig också vara ekonomiskt ohållbart med timmarna) och vi kom överens om att idag är just fasta tjänster oerhört svåra att hitta. Själv blir jag bara frustrerad och otroligt grinig mellan varven; det ska väl för sjutton inte vara mer lönsamt att vara arbetslös?! För det är just det, vissa jobb erbjuder så få timmar så akassan blir mer ekonomisk. Det är ju sjukt! Värst av allt finns det dem som tror att man _vill_ vara försörjd av en sketen akassa. (visst, finns säkert latmaskar som tycker det är bekvämt) men till den skaran hör inte jag. No way in hell!
Jag vet inte. det känns bara döfött och lönlöst just nu. Mitt i allt kan jag inte heller vara lessen, faktiskt. Tack vare en bok om självkänsla, har jag funnit en massa o vara tacksam över i livet. Jag går runt och är glad 24 timmar om dygnet, visst finns funderingar, oro, och jag söker jobb så mkt det går, men jag varken vill eller kan deppa ihop helt.
Det känns iaf rätt bra att man mår såhär...
Cut the crap...eller?
Pigge Werkelin förlorade sin familj den där ödesdigra morgonen i Khao Lak. Vilken fruktansvärd tragedi, det måste vara en ren mardröm att råka ut för sådant. Men istället verkar Pigge älska att fläka ut sig till media. Han bloggade ett tag om livet efteråt. Han verkade mest förvånade över hur svårt hushållet var att sköta utan sin fru. Han ondgjorde sig över fulla tvättkorgar, ovikt tvätt, massa städning, etc. Sedan att han ägde en camping på Gotland verkade inte riktigt rimma, han kunde sköta den men inte en enkel villa?! Dessutom såg han (skrivet i bloggen) hushållsarbete som en nyttig förberedning för ett kommande förhållande...(!) Alltså....man förlorar hela sin familj o det första man bekymrar sig över är hur pass fort man kan lära sig hushåll så man kan bilda ny familj? Nä, jag tycker inte det låter friskt. Enda som poppar upp i huvudet på mig när jag läste detta var, vad en psykolog sa till mig efter mammas död; "Kvinnor och män sörjer olika, män söker sig ofta fort till nya relationer". Oavsett om det ligger verklig sanning i det påståendet eller inte, så är det sinnessjukt i min mening. Jag pratar av egen erfarenhet här, hur fan kan man börja spana efter någon ny då ens livspartner slitits ifrån en så adrupt?! Och igår såg jag att Werkelin träffat en kvinna och nu väntade de barn. (okej nu är det några år sen katastrofen..men ändå) Om Werkelin ska leva ensam hela livet? Nej. såklart inte! Men varför denna hysteriska media-besatthet? Tror verkligen hans familj hade velat se honom göra så.
Natasha Kampush var flickan i Belgien som satt inspärrad hos en främmande karl i flera år. När hon sist släpptes fri började media cirkusen. Man såg Natascha överallt, tv-soffor, nyhetssändningar, artiklar...överallt. Sitter man inspärrad under vidriga omständigheter i åratal, är då media ens första prioritet då man kommer ut? Jag, jag utgår från mitt eget perspektiv nu, skulle aldrig i livet orka medverka i hundratals talkshows efter ett sånt trauma. Det finns nu en bok ute om hennes liv också.
Jag tycker det är märkliga reaktioner, det är lite ..äckligt. Lite "Aha! jag har varit med om något tragiskt, nu ska jag vältra mig i medias erbjudanden och pengar" Gud så äckligt.
Tycker det är brist på självrespekt genom att göra så, både Werkelin och Kampusch borde tänka på sig själva nu. Läka och försöka hitta livet, istället för att underhålla media med snaskiga historier och såhär-kände-jag-teman.
Eviga mörker
Begriper verkligen inte poängen med så mkt mörka och kalla månader som vi tvingats dras med. Därför är det extra kul att läsa Julies resedagbok, hon är nämligen på en jorden runt resa med en vän. Igår läste jag att hon befann sig i LA, första anhalten på resan. Gaaah, blev så avis, hade så gärna bytt ut vardagen mot det. Ska verkligen bli kul o följa hennes dagbok.
Igår blev jag inringd på jobb, alltid positivt ju. Men det var länge sen man jobbade så man blev helt slut på de där timmarna. Efter jobbet slog jag ihjäl tid inne på Åhléns och hittade till min glädje Toni&Guy´s hårmousse "Boost it". Men mitt relativt goda humör byttes snart ut; jag frågade en av expediterna huruvida det här mousset var. Sa att jag behövde ett riktigt bra volummousse. Inget sånt där som faller platt efter någon timma. Hon verkade så fruktansvärt ointresserad av mig som kund. Hennes åsikt var "Jaa den ska nog vara bra, den är ny" Jag försökte lirka fram mer, men icke. Istället uppmanade hon mig att köpa den o testa, efter det så vände hon på klacken och gick(!). Jag var mållös. Blev så jävla irriterad, under mina år utanför skolan då jag praktiserat i affär blev jag matad och drillad med att ge "bra service". Dvs var uppmärksam, ge råd och tips, var något slut så erbjud något likvärdigt. Men tror ni någonsin jag mött någon som uppfyllt dessa villkor något större? Nej, möjligtvis någon gång men faktiskt ganska sällan. Om jag kunde hanterat det bättre än vad hon gjorde? Ja, jag vågar faktiskt mena det. I mina ögon borde hon vara först av allt mer intresserad av mig som kund, se mig i ögonen etc. Sedan borde hon gott kunna gett tips på andra produkter,kanske stuckit in lite extra info om dem. Men nää då.
Skulle kunna räkna upp otaliga ställen där servicen är nästan obefintlig. Elgiganten är ett annat prakt exempel. Praktiserade på det skitstället och blev fruktansvärt illa bemött och behandlade. Maken till oproffsigare hantering har jag aldrig varit med om. Och i efterhand när man kommit dit som kund, har man fått vänta i evigheter på hjälp. TROTS att dem ser att man behöver hjälp/råd/fråga. När jag köpte min förra mobil, en skitkass Siemens. Så bråkade den något hemskt. Varje gång jag åkte dit ut var det totalt noll intresse för min mobil som helt uppenbarligen hade fel på sig.
Otroligt dåligt.
*************
Nu måste jag igen ryta. tidigare nämnt att jag avskyr Schulmans blogg, hans fru är knappast bättre. Jag VET att många kända människor startar bloggar i syfte om att provocera, uppröra, skapa debatt och underhålla. Men jag TÅL inte dumhet till hur hög grad som helst. Katrin pladdrar på i ett inlägg om hur i hela friden kvinnor kan stanna inom misshandelsförhållanden. Öh? Ja, för kvinnor har ju VALT att bli psykiskt nedbrutna då eller? Hur många tomtar har man på loftet om man verkligen tror att såna kvinnors liv är i bara svartvitt? jag har läst åtskilliga biografier med kvinnor som levt under dessa förhållanden, och samma mönster går igen; det handlar om att psykiskt bryta ned kvinnan. Det finns t.o.m ett namn för detta; normaliseringsprocessen. Inget av förhållandena har startat med blåtiror och sparkar. Tvärtom, det har varit gullgull och romantik. Mannen har "skämt bort" kvinnan på olika sätt. Sedan har han successivt börjar bryta ned henne. Det börjar med diskreta invändningar mot kläder, mat, hur man ska leva, etc. Att mannen baktalar och försöker framställa vänner och familj i dålig dager är också oerhört vanligt. Det handlar kort och gott om att få makt över en annan individ, genom att baktala vänner, påpeka alla kvinnans "brister" etc så blir han alltmer den "enda" hon har. Slag och sparkar brukar komma först långt in i förhållandet, det kan handla om att kvinnan ännu opponerar sig mot något. Går emot hans vilja etc. Då smäller det. Sedan går det bara utför.
Det handlar inte om att någon kvinnan bara får lite uppläxning och några slag. Det handlar om psykisk nedbrytning. Det kan hända alla. Men folk tänker aldrig så långt, de verkar istället tro att kvinnor frivilligt ger sig i kast med farliga karlar som slår dem. _ingen_ av de kvinnor jag läst om har vare sig varit svaga psykiskt, de har haft massa vänner, bra jobb, driftiga och duktiga. Männen de träffat har uppvaktat dem, ägnat mkt uppmärksamhet, skämt bort dem etc. Aldrig att männen i början hotat, slagit eller burit sig illa åt.
Jag blir så upprörd när man skuldbelägger de här kvinnorna med kommentarer som "Ähh, LÄMNA honom bara" osv. Vet ni hur ofta kvinnor försökt göra det? Då vet ni också att dessa kvinnor slagits, våldtagits eller på något annat vis straffats för att ha försökt ta sig ur det destruktiva förhållandet.
Tänk för fan lite grann innan ni öppnar käften.
Damn it
Fick inte reda på något igår, kanske blir idag? Pratade med Ulrika och hon skulle höra efter också. Kan inte förklara min känsla inför detta men det känns på något vis inte riktigt bra. Konstigt. Jag som vanligtvis borde vara jätteglad och förväntansfull. Men..det är väl all skit på senare tid som gör att man inte riktigt vågar hoppas eller orkar hoppas. Det får gå som det går, har iaf visat mitt tydliga intresse.
Jag vet precis vad jag skulle behöva just nu,. eller rättare sagt vi båda; en resa. Bara komma bort från allt det här gråa jobbiga. Det händer så mycket nu. Och det är inga bra saker heller :S
Åhh, tänk något paradis där solen lyser, glittrar i havet, allt som hörs är vågornas brus och varma briser som drar in över land. Där man slipper tänka sig sönder över allt möjlit, såsom jobb, pengar, studier, framtiden i ren allmänhet.
Allt jag gör, känns det som, är att sitta och stirra. Slå ihjäl tid framför datorn och läsa böcker. Läst Mari Ljungstedt nu. Njaaa. alltså, ni som klagar på Läckberg (tar henne som exempel nu) behöver läsa en bok från Ljungstedt och en från Läckberg. Varför? Jo, för då lär ni upptäcka vad som menas då man berömmer Läckbergs böcker. Ljungstedt är nämligen extremt förutsägbar. Läste "Den du inte ser" av henne nyligen. Handlar om kvinnor i 35 års åldern som går en brutal död till möttes. Grejen är att boken är heeelt uppenbar, jag fattade efter bara några kapitel vad som komma skulle. Det är inte roligt med såna böcker. När det är så genomskinligt. Läckberg däremot var helt omöjlig att förutsäga vad som skulle hända. Därför hon är så hyllad.
Sedan handlar det ju såklart om huruvida man gillar kriminalromaner eller inte. Jag personligen älskar en riktigt bra mordgåta. Ju mer bestialiskt, ju mer utstuderat och kusligt desto mer gillar jag det.
Nu funderar jag på att ringa ett samtal och sedan gå ut på promenad. Det är jag duktig med, att vara ute och motionera ;)
Sömnig söndag
Hade velat gå promenad med hunden idag, men vädret är helt hopplöst. Bara att gå ut för rasta hunden eller ut med soporna är vidrigt. Regnet är sådär fint o blåser så paraply inte är o tänka på. Alltså blir man dyngsur och kall.
Finns egentligen mycket jag skulle kunna göra; göra iordning arb-intygen för att kunna posta dem imorrn, vika klart tvätten, börja förbereda middag, plocka iordning allt man spridit runt sig osv. Men energin ligger på botten. Jag orkar inget. Vill bara sova bort såna här dagar.
Fast jag måste snart resa mig och fixa mat åt vovven. Han kan ju inte bli lidande för att jag är totalt slacker idag.
*gäspar stort* Återkommer en annan dag så jag förhoppningsvis är piggare...
Top model Sverige
Det är alltid så halvhjätat, lite ointresse och platt på nåt vis. I år ska inte svenskor tävla mot danskor o norskor utan bara mot varandra. Visst, att göra det till en Skandinaviens Top modell kan kvitta för min del. Vad som är däremot aldrig släpper är den urtrista framtoningen. Deltagarna visar ett vilset och ganska oengagerat intryck. De såg alla likadana ut. Svarta och vita kläder, någon hade röda byxor osv. Men annars var alla i samma stil. Dessutom verkar deltagarna aldrig ge järnet, det finns liksom inte någon glöd i dem. Freja (bilden ovan) var en av få svenska deltagare som faktiskt visade lite jävlar anamma. Och igår då tjejerna fick träffa juryn vid Piperska Muren, vad får man inte höra då? "Varifrån har du fått ditt självförtroende". Vilken totalt idiotiska fråga. Om man jämför (vilket man GÖR) med amerikanska så verkar snarare självförtroende vara något man tas för givet att ha. Nää, men mes-svenska juryn måste vara jante i fingerspetsarna och fråga VARIFRÅN man fått sitt självförtroende!!! Precis som att självförtroende vore något fel. Alla de gånger jag sett på amerikanska så verkar just den biten uppskattas mest, om man har självförtroende och har stark tro på sig själv. Inte är det frågan om att ta reda på VARFÖR man tror på sig själv.
Och sedan; uttagningen. Tjejerna reser sig lydigt upp, piper fram ett tack eller "pjuuh". Inget mer. Where´s is the spirit, god damnit?! Och juryn som i år skulle vara "hårda", hahaha, ja verkligen. Orden blev tydligen förväxlade med "korkade".
Vet inte alls om jag varken vill har lust att se fortsättningen. Please, deltagare; visa lite kämparglöd, skrik, grina, lev om....ja vad som helst. Visa att ni lever.
Hade en vedervärdig natt. Hade fross-brytningar ömsom svettades. Jag snodde runt i sängen som ett jagat djur och kanske sov sammanlagt 4 timmar. Om ens det. Helt otroligt att jag ändå lyckats vara såpass pigg idag som jag varit. Vet inte vad jag ska säga om det hela, det är otroligt mycket o lära sig. Känns som mkt ansvar och jag är osäker på att jag kan få allt o fungera. Iaf trött i fötterna, men så hade jag fel skor också.
Nu måste jag äta innan jag svimmar. Otroligt hungrig, fick ju mat där men det var nån oerhört seg kalops så det var inte så värst aptitligt. Andra rätten var stekt makrill med spenatstuvning, ogillar spenat och kan inte äta makrill pga av alla små läbbiga ben.
Nix, nu vankas mat och sedan hämta mitt paket. Återkommer om det...
Bedrövlig dag
Ikväll måste jag lägga mig tidigt, max halv elva. Helst tio. Ska nämligen upp tidigt som stryk för att det är lite viktiga grejer på gång. Det känns riktigt mastigt nu att tänka på, men jag försöker tänka positivt. Det kan bara gå åt två håll.
Behöver plocka ur diskmaskin och sen lägga ut en auktion på Tradera, de där prenumerationsgåvorna har jag ingen nytta av. Ena produkten hade jag redan och den andra lämpade sig då man ville ha rakt hår. Aldrig i livet att jag vill ha rakt hår, så de åker ut på en auktion. Himla praktiskt sätt att bli av med grejer, slippa ha skiten stående.
Sedan blir det väl ut med hunden en stund.
Sämsta jag hört!
Har inte brytt mig något större om medias skriverier om den där tv-läkaren som begått sexuella övergrepp mot sina patienter, men idag fann jag detta, iofs hört om det förr. Men vad faaen? Det finns dåliga förklaringar och så finns det helt idiotiska, varav detta tillhör det senare nämnda. Hur sjutton kan man få ihop en sån orimlig och rent ut sagt fånig förklaring? Och om nu karln lider av s.k ofrivilliga erektioner, är det då speciellt passande att "åtgärda" dem i arbetstjänst? När dessutom man har en patient i rummet? Och det där om hans underkläder....*äcklad* alltså vad får en människa att helt öppet beskriva sånt?
Han måste varit fullständigt desperat då han hittar på något så jävla korkat till så kallad förklaring. Hoppas han aldrig mer får arbeta som läkare!
Idag måste jag till ams och hämta arbetsgivarintyg och sen till jobbet för att få det ifyllt. Annars händer inget speciellt idag, ska utfodra vovven och sen ut med honom. Vika restrerande torr tvätt och sen får jag se om jag har ork att ta tag en viss städbit jag hatar. Städ funkar för mig, dammsugning, våttorkning av golv, osv men två saker gör mig skogstokig; damma och laga kläder. Knappar som åkt ur, spruckna sömmar etc, jag hatar att sy! Ser det som terapi arbete utan ände och dessutom tar det sån tiiiid. Damningen är lite samma sak med. Plus att man hittar så mycket äckligt. Vår tresektions-bokhylla har förmågan att dra sig hejdlösa mängder damm. Usch....
men nu måste jag göra mig iordning!
Snålt, dyrt och inte miljövänligt
Ovanpå allt detta, så låg det skyddspapper i hela den stora kartongen. För ett rouge! Jag som handlar flitigt på internet har alltid fått med prover på andra produkter från företaget, nix, MrsH hade rätt och slätt slängt ned mitt rouge och sen inget mer. Otroligt gnidigt, tyckte jag. Speciellt med tanke på att rouget var svindyrt.
Och även jag själv inte är någon miljönisse, jag sorterar lite slött, försöker ta till vara på saker, inte slänga i naturen, sortera glas och panta flaskor, så blir jag ändå lite störd då företag paketerar så dumt. Eftersom miljön och klimatet tillhör hetaste och viktigaste debatterna numera så kan jag inte låta bli att förundras över dubbelmoralen; först sitter man o deklarerar hur farligt och onödigt det är med nedskräpning, använda för mkt papper och emballage, att sortera och panta. Helt enkelt spara på naturens resurser. Sedan när man beställer varor så kommer det så mkt papper och plast så det inte liknar någonting.
när det gäller företagens syn på förpackningar är också roligt, Lush som jag beställer ifrån då och då är jättebra. De har helt slopat förpackningar på många av sina produkter, istället för flytande tvålar, schampoon, bodybutter osv så kör dem allt i "kakform". Ett företag som verkligen inte verkar bry sig är Libresse, de som tillverkar bindor och trosskydd. Senaste hypen är att bindorna, som redan är förpackade en och en, ska vara "färgglada, ha motiv och bli personliga" (något sånt lät det). Alltså, dessa enstycks förpackade bindor har blivit smyckade med hjärtan, hundar, text, symboler etc. Är inte så vidare insatt i hur deras tillverkning går till, men det låter inte så värst miljötänkande.....snarare fåfängt och smålöjligt.
Nå, nu ska jag pröva mitt nya rouge ett par dagar o sen kommer jag recensera det. Färgen var faktiskt riktigt fin, dock är jag lite anti att behöva pilla med fingrarna i det. Känns ofräscht......
Borde väl inte..
Men, to return to the subject; en graviditet är inget tjolaho-tjolahopp som ska tas så lätt på. Begriper inte heller varför Schulman är så fjantig o tar upp det i sin blogg. Om hon är motvillig till att skaffa barn, tror jag knappast den metoden hjälper. Hade blivit asförbannad på Thomas om han gick ut i etern o snyftade fram en vädjan. Nåt försök att framställa sig som den Längtande Pappan och den Onda Kvinnan som inte ville omvandlas till havande. Och knappast hade jag blivit mer tillmötesgående av det där "knepet"
Överlag är jag pisstrött på allt barntjat....ifrån både böcker, media, radio etc. Många säger; jamen du vet ju inte för du har inga barn. Eh? nej och därför gills inte mina åsikter då eller? Jag kanske inte vill ha barn för jag känner mig inte redo, jag anser mig för omogen för ett sånt ansvar, jag har också en mkt ostabil tillvaro pga jobbmöjligheter/utbildning. För mig är det ansvar att _först_ tänka och sen _handla_,. För mig är det sjukt oansvarigt att bara skaffa barn ungefär som man går o köper ett par skor.
Mår ruggigt
Usch. Det är allt jag kan sammanfatta mitt tillstånd med nu. Känner mig inte kry, trött, seg och lätt illamående.
Var hos frisören igår och ja, det gick väl bra, trots att min vanliga frisör är mammaledig. Dock tänker jag aldrig någonsin ta folieslingor något mer. Tala om mesigt resultat! Tydligen går inte hätta att använda då två nyanser på slingor ska appliceras, så jag fick sitta med folie i hela håret. Och resultatet....ja....jag tycker faktiskt det kunde kvittat. Tack och lov blev klippningen jättebra.
Gör inte mycket idag, har fixat lite här hemma som vanligt och åt ett jättegott mellanmål tidigare; nybakta scones och smoothie bestående av apelsin, hallon, kokos och mjölk :) Det var jättegott, istället för sån där riven kokos som säljs på ICA m,m så hade jag kommit över en liten plastkartong med "kokos-chips" på Willys. De har nämligen satsat stort nyttigare godis, en jättelik hylla har kartonger fyllda med olika sorters nötter, nötblandningar, solrosfrön, och såna här kokos-chips. Jag strödde lite grann i mixern och körde sen samman det med övriga ingredienser; jättegott.
Nu är jag däremot rastlös. Har känt så större delen av veckan. Bah.
Vissa dagar alltså...
Hade någon underlig halsvärk, typ ont i halsen imorse. Ömmande liksom, o sen huvudvärk :( Borde verkligen stenhårt föra sömnrutiner nu, har lagt mig jättesent senaste kvällarna men jag sover sällan längre än till max tio. Så det är ju positivt. Men jag känner att jag har massa sömn att ta igen. Jag är kass på sömn. I våras räknade jag ut att jag låg ca 15 timmars back på sömn, då räknade jag med att man skulle sova de där åtta timmarna var natt. Jag sov kanske 5-6 timmar istället. Problematiken är att jag är mest pigg på kvällen, då går dessutom bra tvprogram och filmer. Massa kul folk på msn osv. Jag måste iaf göra nåt åt den där sömnen...
Varit iväg med hunden och kastat boll, han är tokig i att apportera. Jag smashar iväg en tennisboll med racket o hunden springer så gruset ryker om honom :P Sedan besökte jag köpcentrat en stund, köpte kabelspik till en sladd som ligger lös här hemma och strosade runt på Vero Moda, HM, KappAhl, Wedins mm. Blev irriterad inne på Wedins, hittade en bra väska, typ Mulberry-modell fast priset var inte så mkt roligare. såklart inga 7000 som äkta Mulberry, men över 900. Inte heller någon hit, direkt.... Just en sån modell av väska skulle vara bra, allt slipper hamna huller om buller, eftersom den är utformad nästan som portfölj eller ja nästan alltså. Arrgh. Dessa priser!!
Sedan efter en halvtimme åkte jag hem, var så trött, huvudvärk o annat jobbigt. Varit hemma en stund o läst, ringt på ett jobb men det var, som vanligt, bortkastad tid. Nej, jag tänker inte ta vår egna bil i jobbet o speciellt inte då ersättning inte var aktuell. Vad tror folk? Att bilar lagas och underhålls av sig självt?
Nu vet jag inget som jag varken orkar eller vill göra. Möjligen leta fram en huvudvärkstablett...:S
Forget the last part
Har lagt upp några recensioner, lite torrt ännu men det beror på att jag har ganska mycket o göra. Fått jobbdagar o när dem är slut är jag också slut. i både huvud och kropp. Men det är bättre än inget. Försöker tänka så iaf...
Annars är det mest det vanliga, trött, grinig, stressad, jävligt arg emellanåt osv. O måste jaga reda på arbetsgivarintyg nu, I hate it so much.
Följer åttonde säsongen av Top model också, det går ju numera mån-torsdag istället för bara onsdagar som förut. Har också lyckats att inte smygkika på nåt avsnitt på Youtube. Men första intrycket var att denna säsong var mkt mer bitchigt. Har bara sett några avsnitt o redan är det några som irriterar skiten ur mig. Ta t.e.x Renee, maken till gnällröv var det länge sen jag såg i det programmet. Hon ger bara ett enda intryck och det är att hon är fruktansvärt avundsjuk av sig. Så fort hon blev uttagen till riktiga tävlingen började klanket; de var inte lika snygga som henne, de var inte lika duktiga, hon och bara hon vet hur man modellar o bla bla bla. Så fort någon gör något duktigt så får man se Renee i rutan där hon beklagar sig över det. Absolut töntigaste var det när hon menade att hon "aldrig fick poser som hon klarade av" Ehh....hela poängen är att du SKA fixa olika saker. Hon knorrade vidare om att hon visst kunde "se sexig ut osv" ...eh, jaha, så kul. Men alla gånger är inte tanken sexighet, alla gånger är det inte det budskap man ska leverera. Tyckte hon verkade både söt, snygg o smart i audition men nu beter hon sig bara som värsta barnrumpan. Usch.
Ska iaf bli kul o se utgången på alltihop....