Jag gråter floder
Det finns så mkt som gör att man blir lessen, förbannad, mållös och sorgsen, men detta var nog bland det värsta jag läst på länge. Varför gör någon så? Hur kan man vara så utstuderat grym mot en försvarslös varels?. 20 månader gammal var vovven. Mitt blod fryser till is då jag tänker på hur rädd och förskräckt hunden måste ha varit. Man också svårt att föreställa sig en person göra det, är det nån "snorunge" som gjort så, eller är det nån vuxen människa som får nån slags sjuk kick av att döda djur på det makabra viset?
När jag växte upp hemma "på landet" så var aldrig en tanke på att någon skulle göra våra djur illa. Det enda vi fruktade var att vår hund skulle råka bli överkörd. Men inget mer. hunden var mer lös än kopplad och vi lät den komma o gå som den ville. Aldrig existerade tanken på att någon skulle ta den o döda den. Stackars ägare till den där hunden, hon måste varit förtvivlad.
Nu har vi hund här och jag vrider mig i vämjelse då jag läste den där artikeln. Om jag ska in på affären känns det olustigt att binda honom utanför. Gud vet vilka sjuka dårar som kan komma förbi. När jag passade min tax hemifrån min hemort var jag skiträdd. Hon är nämligen i den storleken att det går o stoppa henne i en större väska.
för mig har hundar alltid legat så varmt om hjärtat. Jag grät och saknade Sessan, vår svarta tax som blev elva år. Och jag kommer gråta floder den dagen då Bella somnar in, likaså Musse. De är såna ögonstenar, and I love them with all my heart....
När jag växte upp hemma "på landet" så var aldrig en tanke på att någon skulle göra våra djur illa. Det enda vi fruktade var att vår hund skulle råka bli överkörd. Men inget mer. hunden var mer lös än kopplad och vi lät den komma o gå som den ville. Aldrig existerade tanken på att någon skulle ta den o döda den. Stackars ägare till den där hunden, hon måste varit förtvivlad.
Nu har vi hund här och jag vrider mig i vämjelse då jag läste den där artikeln. Om jag ska in på affären känns det olustigt att binda honom utanför. Gud vet vilka sjuka dårar som kan komma förbi. När jag passade min tax hemifrån min hemort var jag skiträdd. Hon är nämligen i den storleken att det går o stoppa henne i en större väska.
för mig har hundar alltid legat så varmt om hjärtat. Jag grät och saknade Sessan, vår svarta tax som blev elva år. Och jag kommer gråta floder den dagen då Bella somnar in, likaså Musse. De är såna ögonstenar, and I love them with all my heart....
Kommentarer
Trackback