Ehh..noll koll
Såg att jag inte skrivit något på en vecka. Har varit en hysterisk vecka och helg. Hade prov förra veckan, försöker skriva på den sketna uppsatsen (faktiskt enda uppgiften jag verkligen avskyr), ska skriva nån löjlig sammanfattning till projektarbetet också. Det räckte tydligen inte med den som fanns i arbete. :S Har prov imorrn igen och numera har jag dessutom eftermiddagslektioner två dagar i veckan. I trudly hate it. Man hinner bli omänskligt hungrig på eftermiddagspassen. =(
Hade en skitstressig helg, eftersom Thomas fyllde år i förra veckan så blev firandet nu i helgen. Jag är faktiskt glad över att slippa ha stor familj. Ibland har det verkligen sina fördelar. Har fixat både tårtor o kakor denna helg, har städat som en idiot eftersom jag inget hann i veckan som gick. Dess emellan försökte jag läsa till provet, igår kväll kändes det som om en långtradare hade dragit över mig. >_<
Fick äntligen också redovisat mitt arbete i samhällen nu, på tiden, förra måndagen glömde jag det, och föregående måndag igen var jag jätteförkyld o därmed hemma.
Är hemma en sväng nu för att ta mellanmål och gå ut med hunden, som vi passar ett par dagar. Läste någonstans i en tidning att november är ovanligt varmt i år. Ja, några minus är det ju inte. Men varmt.....? Är jag den enda som inte förstår mig på denna "värme"? Tycker mest det är rått och hemskt ute, regnar så det flyter också. Kollade på webcameran över Teneriffa, de hade sol och 21 grader nu. Det tycker jag låter mycket trevligare! =)
************
Kan inte låta bli att läsa den här lilla notisen . Är faktiskt riktigt trött på alla barn-maffior som ständigt ska köra upp i fejan på en att BARN är svaret på allt. Barn är lycka, barn är livet. Men se, alla tycker kanske inte det. Som precis allt annat i livet, vi är olika, varför är det så svårt att handskas med det? Jag kan kanske tänka mig att skaffa barn om ett par år och det handlar inte om att jag avskyr barn. Tycker barn kan vara gulliga och framför allt är de intressanta att iaktta. Min killes systers yngste son är verkligen stimulerande att se, han lär sig snabbt nya saker, han är klipsk och rolig. Men, barn är också ett huuuge ansvar, det är inte som att köpa ett par skor som du ställer undan efter tag. Barn kräver tid och framförallt pengar! Om jag har knappt råd att leva själv, varför i hela friden ska jag då skaffa barn för?! Och en del "jag tror det handlar om vilja" Eh, ja..vad annars? Finns det några som tvingas till barnafödande? Klart som fan jag ska VILJA skaffa barn. Och se, det vill jag inte ännu. Deal with it, barn-besatta människor!
och en sak till, ursäkta att jag inte vill sitta på pensionsdagen och tänka tillbaka på mitt liv; "jaha, ja, vad gjorde jag här i livet, joo, jag blev sambo o sedan födde jag barn..." Jag vill ha mer av livet än bara familjliv och barn. Så hemsk och "egoistisk" är jag. Ständigt detta tjat om "egoism" när det handlar om dem som vill ha barn senare eller också inte. Är det inte lite egoistiskt att pracka på folk sina åsikter och anse att dem är de enda rätta?
Shut up and learn to respect!
förresten; Jag fick MVG på religionskursen och senaste svenska provet blev det också MVG på.
It feels great!!
:)